Fasad- och balkongrenovering på Batterigatan

O.A. Tobiason har renoverat balkonger och fasad på Batterigatan 11. Även fönster, plåtomfattningar och fönsterbleck har setts över för att ge byggnaden sin forna glans åter. Under balkongrenoveringen bilade vi och återskapade betongplattorna för att åtgärda rostsprängningar, bruksslitage och andra försvagningar som kommer med tiden.

12 december 2017 •

Fas­tig­he­ten har tre vå­ning­ar och en put­sad fa­sad. Käl­lar­pla­nets fa­sad är sprit­put­sad, en me­tod som ger en mer grov­kor­nig struk­tur. Res­ten av fa­sa­den är lju­sa­re och har en slä­ta­re yta, men inte helt slät. För att åstad­kom­ma en struk­tur som är mer liv­full är den lju­sa fa­sa­den säcksku­rad. Med hjälp av en ju­te­säck sku­ras ett möns­ter i put­sen. Den nå­got gröv­re och ore­gel­bund­na struk­tu­ren ger in­tryc­ket av en äld­re fas­tig­het och är ock­så för­lå­tan­de när det gäl­ler ju­ste­ring­ar och ska­van­ker som till­kom­mit un­der åren.

Bal­kong­fron­ter­na är av si­nuskor­ru­ge­rad plåt som går hela vägen ner och döl­jer bal­kong­plat­tan. Det är ett ut­se­en­de som är van­ligt bland bal­kong­er bygg­da mel­lan 1930 – 1950. Ef­ter det blev det van­li­ga­re med en syn­lig luftspalt ned­till och fron­ter av eter­nit el­ler betongskivor.

Redan de gamla romarna…

Den dol­da bal­kong­plat­tan är av be­tong och bärs upp av lätt­be­tong­bal­kar. Be­tong är ett ma­te­ri­al med lång livs­längd. Re­dan un­der ti­den för ro­mar­ri­ket an­vän­des be­tong som ma­te­ri­al för att byg­ga am­fi­teat­rar, ak­ve­duk­ter och ham­nar. Fle­ra av des­sa bygg­na­der står kvar än idag och har kla­rat sig ge­nom vä­der, vind och jord­bäv­ning­ar i över två tu­sen år. Med den vetska­pen kan det te sig märk­ligt att en be­tong­plat­ta från 40-ta­let har re­no­ve­rings­be­hov. Hur kom­mer det sig att viss be­tong vitt­rar re­dan ef­ter någ­ra decennier?

Be­tong­ens håll­fast­het och livs­längd be­ror på en rad oli­ka om­stän­dig­he­ter. Någ­ra fak­to­rer som har en av­gö­ran­de be­ty­del­se är hur den har till­ver­kats. Bland­ning­en, härd­nings­för­hål­lan­den och hur väl kon­struk­tio­nen har täckts un­der till­verk­ning­en. Skill­na­den mel­lan den mo­der­na och an­ti­ka be­tong­en är re­cep­tet, till­verk­ning­en och ef­ter­frå­gan. Den an­ti­ka be­tong­en be­stod av en kom­bi­na­tion av vul­ka­nisk aska och kalk som fick här­da i över 180 da­gar. Da­gens be­tong in­ne­hål­ler ce­ment, bal­last (sand, grus och sten) vat­ten samt oli­ka till­sats­me­del för att ge för­bätt­ra­de el­ler öns­ka­de egen­ska­per. Den är ock­så an­pas­sad för da­gens bygg­nads­takt, där härd­nings­ti­den mås­te vara be­tyd­ligt kor­ta­re än ett halvår.

Balkongrenovering

Att be­tong spric­ker el­ler flag­nar är van­ligt. Or­sa­ker­na är många och de kan upp­kom­ma före, un­der el­ler ef­ter härd­ning. En av de störs­ta ris­ker­na som spric­kor med­för är rost­spräng­ning. Det in­ne­bär att vat­ten el­ler fukt träng­er in i be­tong­en och kom­mer i kon­takt med ar­me­ring­en som ros­tar. När ar­me­rings­jär­nen bör­jar ros­ta ex­pan­de­rar de och spräng­er i betongen.

Ef­ter en be­sikt­ning av bal­kong­er­na på Bat­te­ri­ga­tan 11 no­te­ra­des sprick­bild­ning i yt­ter­kan­ter­na på någ­ra av bal­kong­plat­tor­na. Det är ett van­ligt om­rå­de där sprick­bild­ning­ar fö­re­kom­mer. Or­sa­ken är att räc­ken kan ha mon­te­rats på fel vis, vil­ket gör att be­last­ning­en på be­tong­en blir stör­re när en bo­en­de lu­tar sig mot räcket.

Vi bör­ja­de med att mon­te­ra ner bal­kong­fron­ter­na då den se­dan åter­an­vän­das för att be­va­ra hu­sets ka­rak­tär. Där­ef­ter har vi bi­lat bort be­tong vid bal­kong­ens kan­ter och fri­lagt ar­me­ring­en. Se­dan har vi bläst­rat och tilläggs­ar­me­rat. Slut­li­gen har vi gju­tit nya kan­ter och mon­te­rat till­ba­ka räckena.

Fasad

Vi in­led­de en om­fat­tan­de re­no­ve­ring av fa­sa­den då det fanns spric­kor och ska­dor. Den be­fint­li­ga put­sen knac­ka­des ner och er­sat­tes med ny. Plåtom­fatt­ning­ar­na runt föns­ter byt­tes ut från trä och plåt till alu­mi­ni­um. På fle­ra håll be­höv­des tilläggs­i­so­le­ring. Se­dan la­ga­de vi upp spric­kor i den sprit­put­sa­de ytan på bottenplan.´

Slut­li­gen må­la­de vi fa­sa­den med en vit si­li­kat­färg. Si­li­kat­färg är ett rent mi­ne­ra­liskt färg­pul­ver, utan or­ga­nis­ka till­sat­ser, som lå­ter fa­sa­den an­das. På så sätt stängs inte fukt inne och ris­ken för spric­kor i put­sen mins­kar. Ef­ter re­no­ve­ring­en är fas­tig­he­tens fa­sad och bal­kong­er täta från vatteninträngningar.

Klicka på en knapp nedan och dela sidan med vänner och bekanta!

[et_social_share]

Relaterade projekt

Aschebergsgatan 36

På Asche­bergs­ga­tan 36, i slutt­ning­en ner mot Vasa­par­ken, lig­ger en se­kel­skif­tes­fas­tig­het med put­sa­de bal­kong­er och bur­språk. Föns­ter­bleck och stup­rör är i kop­par och den gul­bei­ge fa­sa­den är tidsen­lig med den ti­dens sva­ga kulörer.

Läs mer »
Berzelii_gavel_goteborg

Stor renovering av hörnfastighet på Södra vägen och Berzeliigatan

Re­dan på 1600-ta­let gick en lands­väg mot sö­der, från sta­den in­nan­för vall­gra­ven till Kors­vä­gen och vi­da­re mot Kal­le­bäck, där den de­la­de sig i två vägar. En mot Hal­land och en mot Småland.

Läs mer »
pampig fastighet i vit och gul puts.

Kungsportsavenyen 1

Kungs­ports­a­ve­ny­en 1 upp­för­des 1883 på upp­drag av Sve­ri­ges Re­da­re­för­e­ning och ut­gör till­sam­mans med Kungs­ports­a­ve­ny­en 2 por­ten till Ave­nyn. O.A. To­bi­a­son fick det om­fat­tan­de upp­dra­get att re­no­ve­ra fa­sad och tak, samt åter­stäl­la fa­sa­den till dess ur­sprung­li­ga utförande.

Läs mer »